Ungefär samtidigt som Anna i sitt mail föreslog en kaffe på Chez Madame kom jag på att det är måndag den planerade dagen, och på måndagar är en hel del caféer stängda.
Istället träffades vi, idag klockan elva, utanför Element. På plats fanns även fotografen Adam. Ja, för Anna är frilansjournalist och hade frågat mig om det var okej att hon gjorde ett reportage under vår fika. Jag måste erkänna att det här med att samtalet skulle spelas in gjorde mig lite mer nervös än vanligt, men efter stund slutade jag nästan tänka på att det fanns en mikrofon i närheten.
Anna var rolig! Och glad! Relativt snabbt började vi diskutera småprojekt vi vill göra. Jag vill bli hobbyelektriker och Anna vill lära sig snickra, vi fick låna en sida i Adams block för att skissa lite. Egentligen är ju min dröm att bygga ett litet hus... men det känns som ett så... väldigt stort projekt.
Jag köpte en sojalatte, Anna en Americano. Adam fikade bland annat en kaka som fick 3- i betyg, sen plockade han upp kameran och började jobba. Under tiden som Anna och jag blev fotograferade pratade vi lite om konst och hur det kommer sig att jag sysslar med det. Samtalet kom sedan in på överkonsumtion och statusjakt, och om det ens finns en sådan. Några meningar om den framtida oljebristen ledde oss vidare mot det ekonomiska läget i stort. Och belåning och skuldbubblor på det. Stora frågor – som jag förvisso är väldigt intresserad av – men samtidigt var det som att det idag var extra svårt att formulera tankar kring det hela. Hoppas jag inte råkade säga något väldigt dumt som nu kommer bli citerat, fast å andra sidan är det ju inte precis det som är hela världen.
Vi pratade också en del om projekt som inte blir av, hur mycket lättare det är att prata och planera än att faktiskt göra det vi funderar på. Om jag inte missminner mig slutade den diskussionen med att men, egentligen är det ju faktiskt bara till att göra det. Detta ska jag försöka att aldrig glömma, att fega ur är något av det värsta jag vet (när det kommer till mig själv).
Anna berättade att hon surfar, och ibland jobbar på en friluftsbutik i stan. Eftersom mitt halvt nyfunna intresse involverar en del friluftsliv passade jag på att ställa lite frågor, bland annat om solcellsladdare till mobil.
Två timmar senare gick vi ut i vårsolen, vi sa Hej då och gick åt varsitt håll. Det kändes som att det den här gången blev lite mer fokus på mig än vanligt, men jag tänker att det kanske har en naturlig förklaring i och med att Anna är journalist? I vilket fall som helst gav hon mig många intressanta frågor, som jag fortfarande sitter och funderar på. Mycket mycket trevligt, och givande! Reportaget, som nu också är en del av det här projektet, kommer att finnas i ett framtida nummer av Faktum.
Istället träffades vi, idag klockan elva, utanför Element. På plats fanns även fotografen Adam. Ja, för Anna är frilansjournalist och hade frågat mig om det var okej att hon gjorde ett reportage under vår fika. Jag måste erkänna att det här med att samtalet skulle spelas in gjorde mig lite mer nervös än vanligt, men efter stund slutade jag nästan tänka på att det fanns en mikrofon i närheten.
Anna var rolig! Och glad! Relativt snabbt började vi diskutera småprojekt vi vill göra. Jag vill bli hobbyelektriker och Anna vill lära sig snickra, vi fick låna en sida i Adams block för att skissa lite. Egentligen är ju min dröm att bygga ett litet hus... men det känns som ett så... väldigt stort projekt.
Jag köpte en sojalatte, Anna en Americano. Adam fikade bland annat en kaka som fick 3- i betyg, sen plockade han upp kameran och började jobba. Under tiden som Anna och jag blev fotograferade pratade vi lite om konst och hur det kommer sig att jag sysslar med det. Samtalet kom sedan in på överkonsumtion och statusjakt, och om det ens finns en sådan. Några meningar om den framtida oljebristen ledde oss vidare mot det ekonomiska läget i stort. Och belåning och skuldbubblor på det. Stora frågor – som jag förvisso är väldigt intresserad av – men samtidigt var det som att det idag var extra svårt att formulera tankar kring det hela. Hoppas jag inte råkade säga något väldigt dumt som nu kommer bli citerat, fast å andra sidan är det ju inte precis det som är hela världen.
Vi pratade också en del om projekt som inte blir av, hur mycket lättare det är att prata och planera än att faktiskt göra det vi funderar på. Om jag inte missminner mig slutade den diskussionen med att men, egentligen är det ju faktiskt bara till att göra det. Detta ska jag försöka att aldrig glömma, att fega ur är något av det värsta jag vet (när det kommer till mig själv).
Anna berättade att hon surfar, och ibland jobbar på en friluftsbutik i stan. Eftersom mitt halvt nyfunna intresse involverar en del friluftsliv passade jag på att ställa lite frågor, bland annat om solcellsladdare till mobil.
Två timmar senare gick vi ut i vårsolen, vi sa Hej då och gick åt varsitt håll. Det kändes som att det den här gången blev lite mer fokus på mig än vanligt, men jag tänker att det kanske har en naturlig förklaring i och med att Anna är journalist? I vilket fall som helst gav hon mig många intressanta frågor, som jag fortfarande sitter och funderar på. Mycket mycket trevligt, och givande! Reportaget, som nu också är en del av det här projektet, kommer att finnas i ett framtida nummer av Faktum.